På barrikaderna.

Sonja  MSonja Holmedal är av samiskt ursprung, men det visste hon inte först. Idag kämpar hon för samernas rättigheter och finns ofta på barrikaderna när det drar ihop sig till strid med gruvexploatörer och andra.

Sonja föddes i Kalix 1947. Hennes mamma var av samiskt ursprung och kom från Gällivare. Pappan var kronojägare i Norrbotten.

 

– Min skolgång började med enhetsskola och sedan försöksgymnasium i tre år innan jag kom in på Lärarhögskolan i Göteborg 1966, berättar hon.

Sedan dess har hon arbetat med lite av varje och samtidigt fortsatt att förkovra sig.

– Jag har arbetat som lågstadielärare, speciallärare, universitetsadjunkt, rektor, områdeschef och konsult, säger hon där vi sitter i hennes kök en solig septemberdag.

Sonja har rest mycket och fått många utlandsstipendier.

– Jag har fått EU-stipendier och stipendium från ungerska staten för att gå på ett sommaruniversitet där jag både studerade och föreläste.

Hennes engagemang i olika frågor började redan inför utbyggnaden av Kalixälven.

– Den frågan blev till en folkrörelse. Det ena byalaget efter det andra anslöt sig till protesterna på 70-talet.  Och vi vann, säger hon med glittrande ögon.

1993 kom så beslutet om att Sverige skulle ha fyra nationalälvar.

Sonja har även varit mycket aktiv inom kvinnorörelsen.

– Jag har skrivit och publicerat sånt som har retat gallfeber på många. Bland annat har jag skrivit mycket om maktstrukturer i samhället och i skolan

Män har ett behov av att veta mest, är en av hennes kända brandfacklor.

Det samiska engagemanget kom lite senare. Sonja berättar att hon först inte visste att hon hade samiskt påbrå, men att det samiska liksom hela tiden legat och pyrt i hennes barndomshem.

– Där fanns alltid renkött och sameslöjd. Men det samiska var inte helt synliggjort.

För fyra år sedan började hon på allvar ta tag i den samiska frågan som ställts på sin spets i och med alla intressenter som vill exploatera mark för att leta efter mineraler. Hon började skriva om problematiken och satte sig in i frågan ordentligt.

– Jag träffade många som var djupt engagerade i frågan.

Hösten 2013 släppte Handelshögskolan en rapport som regeringen beställt.

– Där kom man fram till att vinsten från malmen borde tillfalla folket i området, inte som idag, att fem promille av vinsten går som avgift till statskassan. Men regeringen smulade sönder den rapporten och några andra professorer i Linköping, med kopplingar till exploatörerna, kom fram till helt andra slutsatser. De tyckte att fem promille räckte mer än väl. Där är vi dag.

Det syns att Sonja är upprörd.

– Det är sorgligt att man ska tillåta en gruvmaffia att härja fritt i de samiska områdena som i slutänden blir allt mindre utan att samerna får en krona för det.

Sonja påpekar att var femte ansökan om tillstånd handlar om att man vill ha gruvdrift i skyddade områden som nationalparker och liknande.

Sonja blir upprörd när hon berättar om den förestående rovdriften i Norrland.  Och även om Kalixälven är klassad som en nationalälv är allt inte frid och fröjd för det.

– Jag frågade Vattenvårdsmyndigheten om vilken verkan eventuell gruvdrift i älvens närhet kan ha på löjfisket. Det handlar om sediment som följer med älven. Men de svarade bara att sedimentet kommer att lägga sig över löjrommen och då dör den ju, konstaterar Sonja.

Nyligen har man gett tillstånd till storskalig nickelbrytning i Rönnbäck på bägge sidor av Kalixälven. Det är ett kontroversiellt högriskprojekt som är mycket aktuellt. Åter har regeringen kört över samerna.

– De ska inte dit! Det kommer att leda till en katastrof, utbrister Sonja.

Sonja har också kollat upp de företag som ansökt om undersökningstillstånd.

– Några av de sysslade inte ens med gruvnäring, andra hade mycket knapphändig information. Ofta stämmer inte deras uppgifter överens med de uppgifter som finns hos Bergsstaten. Det är rena Vilda Västern, avslutar hon.

 

Text och foto: Bengt O Björklund