Jämställdhetsprojektet En Beit Midrash för kvinnor är nu inne på sitt tredje år .

gruppenJag möter Marina Burstein som har sitt kontor i församlingshuset på Wahrendorffsgatan. Jag ber henne berätta om fortsättningen på jämställdhetsprojektet En Beit Midrash (ett lärdomshus) för kvinnor.

-          Bland församlingens ortodoxa kvinnor finns en ambition om ökad jämställdhet och en önskan om att kunna ta större plats i det religiösa livet. När man för flera år sedan kom till mig med idén  och frågade mig vad jag trodde om såväl intresse, uppslutning och om möjligheterna att förändra attityder om ortodoxa kvinnors delaktighet i det religiösa livet? Ja, jag stöttar projektet helhjärtat, svarade jag. Redan då trodde jag att det skulle kunna innebära förnyelse och vitalisering, säger Marina.

Eftersom projektet för ökad jämställdhet inom den judiska församlingens ortodoxa segment beviljats medel för tre år, så upprepas vissa av delprojekten även i år, till exempel Megillaläsningen som hålls under purimhögtiden med läsningen ur Esters bok Megillat Ester. Den kunskapen vill man befästa.

-          Ja, säger Marina, det är svårt att lära sig läsa, intonera och sjunga på hebreiska ur Toran. Det kräver mycket övning. Man får försöka hitta kvinnor som vill lära sig detta, för det är betydligt svårare att läsa ur pergamentrullarna än ur en bok. Man måste göra en lång kunskapsresa och därefter också hinna praktisera de nyvunna färdigheterna. 

En annan del av projektet handlar om att läsa och tolka Tora och Talmud ur ett kvinnoperspektiv.

Att texterna om- och nytolkas av kvinnor är viktigt, hävdar Marina. Tidigare var endast männen förbehållna att tolka dessa texter och lagar, även när det gällde frågor som rör kvinnors rättigheter och skyldigheter. I vissa gamla rabbinska utläggningar kan man kanske, kanske höra deras hustrurs viskningar, men den manliga tolkningstraditionen är helt dominerande. Målsättningen med projektet En Beit Midrash för kvinnor är i första hand att aktivera kvinnorna och att avdramatisera skillnaderna mellan kvinnor och män inom den religiösa sfären.

Historiskt sett finns det ett område där den judiska kvinnans ord väger tungt och det är i köket – ansvaret för kosherhushållningen har alltid fallit på kvinnorna. Eftersom maten är en viktig del av det dagliga livet har de judiska kvinnorna följaktligen också ”befriats” från plikterna i synagogan. I det moderna samhället håller denna typ av argumentation inte längre - idag vill kvinnor själva ta aktiv del av den judiska kunskapstraditionen och ansvara för sin egen kunskapsinhämtning i viktiga frågor.   

närbildDet är mödrar och döttrar som deltar i det här programmet. Döttrar och mödrar har lite olika ingångar till programmet och dess frågeställningar, men i det stora hela fungerar det bra, säger Marina.

Är intresset stort i församlingen för frågor om jämställdhet?

-          Ja, det tycker jag, svarar Marina. Det finns absolut ett klart intresse. Många kvinnor kom på megillaläsningen och många kommer tillsammans med sina döttrar till träffarna som går under namnet ”Women’s Spiritual Spa”. Utbildningstillfällen arrangeras även på den judiska sommarkolonin Glämsta där man ses över en hel helg.

Toran – den hebreiska bibeln läses från början till slut under ett års tid (och sen börjar man om igen). När man läst färdigt är det fest! Festen kallas Simchat tora och då dansar man med en  pergament Torarulle i famnen. Inom ramen för pågående jämställdhetsprogram ordnade de ortodoxa kvinnorna förra hösten för första gången sin egen Simchat torafest som blev mycket uppskattad. Att projektpengar beviljats för tre år tycker Marina är mycket bra. Det skapar möjligheter att integrera projektet i den ordinarie verksamheten och ge den ett permanent uttryck.

-          Alla har sin egen tolkning av Tora, därför är det utbytet och dialogerna som är det viktiga och roliga. Men för att en nytolkning ska vinna ”laga kraft” och bli en ”policy” kring någon enskild fråga måste rabbinatet uttala sig, berättar Marina.

Talmud är den muntliga delen av Tora. Den tillkom efter det att Toratexterna stängts, avslutats; den muntliga traditionen fortsatte och kodifierades så småningom i den litteratur som i dagligt tal går under namnet Talmud. I den kan man finna tolkningar och översättningar som spänner över flera århundraden. Men historien står inte still – nya tider kräver andra svar – och därför finns fortfarande möjligheter till nytolkning.  När en sådan situation uppstår kan en församling skriva till en erkänd rabbinsk auktoritet och begära ett utlåtande, en så kallad ”responsa” som ger vägledning till hur man ska förhålla sig till ett nytt fenomen. Detta är vanligt även nuförtiden, till exempel finns det ett flertal responsas som rör homosexualitet. Dialogen mellan dåtid och nutid är oerhört viktig inom judendomen.

-          I Israel talar alla hebreiska. Vi judar i diasporan måste anstränga oss lite mer för att förvärva dessa kunskaper. Den israeliska grundlagen vilar på civilrättslig grund och är ickekonfessionell med ett undantag – nämligen för familjerätten. Denna del styrs av judisk lag och är därmed inte okontroversiell.

Här i Stockholm blåser dock förändringens vind i stadens båda ortodoxa synagogor. Tiden hinner alla ikapp, till slut!

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att attityderna förändras långsamt, men säkert, även hos männen. De som tidigare var negativt inställda eller inte brydde sig, välkomnar nu förändringarna.

-          Det är attitydförändringarna som kräver mest tid, avslutar Marina.

 

Text: Boel Schenlær

Foto: Judiska församlingen