Judiskt arbete med alla diskrimineringsgrunderna

Judiskt arbete med alla diskrimineringsgrundernaIMG_1836_Bob_liten

Som ett led i jämställdhetsarbet ska Judiska museet genomföra en serie om sju föreläsningar och diskussionskvällar baserade på de olika diskrimineringsgrunderna.

Detta för att uppmärksamma de aktiva inom organisationen på de diskrimineringsgrunder som finns, och sätta dem i relation till den judiska minoriteten. Projektet ska ske i samverkan med museets vänförening, med stöd av Ungdomsstyrelsen.

 

Yael Fried är informationsansvarig på museet sedan tre år tillbaka.

 

 

– Jag började som guide här på museet när jag var klar med mina studier i judisk kultur och historia. Det är ju ingen utbildning som leder till en massa jobb, i alla fall inte i Sverige, så jag hade tur som fick arbete som guide.

Hon hade arbetat på museet bara i några månader när hon erbjöds tjänsten som informationsansvarig.

– Det som är viktigt just nu är att utöka vår programverksamhet. Museet har en stor vänförening som ofta kommer på våra evenemang. När vi fick höra att det fanns öronmärkta pengar på Ungdomsstyrelsen till jämställdhet bland minoriteterna fick vi idén att starta ett projekt inom den egna organisationen. Vi tänkte att eftersom det är vänföreningen som driver en stor del programmen och som även samlar in medel till driften av museet, ska vi göra en serie program som handlar om de sju diskrimineringsgrunderna.

Yael menar att som nationell minoritet finns det alltid en risk att man låser sig vid ett perspektiv.

– Genom att lyfta alla diskrimineringsgrunder utöver de som vanligtvis främst rör den judiska minoriteten kan man bli mer medveten om andra perspektiv som vi annars lätt förbiser. Vi måste sätta dem i relation till varandra så att vi inte fastnar i samma gamla hjulspår. Kanske är vi själva, inom den judiska gruppen, inte så bra på de andra diskrimineringsgrunderna, som till exempel funktionshinder och jämställdhet mellan könen. Kanske tänker vi för mycket på vår egen utsatthet som etnisk eller religiös grupp. Kanske är vi inte alltid så självkritiska som vi borde vara. Jag hoppas det här projektet ska ändra på det.

I projektet har man valt att utföra arbetet i sju delar i form av föreläsningar, seminarier och debatter. Varje diskrimineringsgrund har fått en egen kväll.

– Vi har till exempel haft Tiina Rosenberg, professor i teatervetenskap på Stockholms universitet här en kväll. Hon pratade om Maskulinitet i förvandling, om teatermannen Ludvig Josephson.IMG_1840_Bob_liten

Just nu pågår utställningen Känner du Josephsons? – en otrolig familjesaga! på museet. Familjen Josephson har lämnat betydande spår i Sveriges kulturliv, men även på flera andra samhällsområden i vårt land. Bland familjemedlemmarna kan nämnas: Jacob Axel, Ludvig, Ernst, Erik, Ragnar, Gunnar, Erland och Ludvig.

 

Den kvinna som kom att spela en avgörande roll för familjens kulturella intressen är Beata Josephson, född Levin (1791-1859). Hon blev tidigt änka och ensam med tio barn. Beata ordnade, trots att hon hade fullt upp, musikaliska aftnar i sitt hem som bland annat bevistades av Jenny Lind. Beatas sju söner blev anfäder till släkten Josephson, som på 2000-talet vuxit sig till en riktigt mångtalig familj.

– I historien om familjen Josephson finns en enorm livskraft, entreprenörskap, stor konstnärlig begåvning och enskilt engagemang på olika samhällsområden.

Föreläsningsserien som pågått under våren kommer att fortsätta i höst. Och de är uppskattade. Projektet är inte enbart kopplad till den pågående utställningen.

– Det brukar komma cirka trettio personer varje gång, berättar Yael. Vi skriver också om detta i vår tidning Museibladet som når ut till många fler.

 

Text och foto: Bengt O Björklund